Under 5 månader...

Heej!

Nu är jag tillbaka!

(Hehee, Sonja :P, nu får du något att läsa! )

Jag har dragit mig för att skriva i bloggen, vet inte riktigt varför, det är roligt, men det tar mängder av tid och man måste komma på något intressant att skriva varje gång och helst ska det finnas bilder också, men jag ska försöka hålla igång den nu framöver.

Det har hänt en hel del sedan jag skrev senast. Jag jobbade ute vid Harrström simstrand i två veckor till efter att jag hade skrivit, det var enormt  givande. Vi var fyra tjejjer som ledare och vi fungerade super tillsammans, barnen var jättehärliga och vi hade för det mesta tur med vädret, så sedan efter simskoleavslutningen önskade jag verkligen att jag skulle kunna jobba där nästa år igen, men det var lite problemastiskt att köra ca 50 min varje morgon till jobbet...

- märkes- och kransutdelning

Jag for på ett kristet familjeläger i Pieksämäki, direkt efter att jobbet hade slutat. Det var något helt nytt för mig, trots att jag identifierat mig som starkt troende så har jag inte farit på läger som detta, så dethär kom att bli en väldigt speciell upplevelse. Flera hundratals människor kom på lägret, folk i alla åldrar, allt från myfödda till pensionärer, alla finlandssvenskar, alla för att känna Guds närhet, vilket man sannerligen gjorde.



Jag hade sedan 2 hela veckor lediga innan jag skulle flytta till Helsingfors, mina första lediga veckor på väldigt länge. Vädret hade varit fantastiskt hela sommaren, så jag träffade vänner, packade och bara njöt.



Den 16.8 började jag min skola, några dagar före det hade jag flyttat in på skolans internat, i ett delat rum. Min rumskompis, Veera, var förstås helt finsk, hon kunde inte egentligen Engelska, så det var verkligen bara finska som gällde. De första veckorna i skolan var verkligen problematiska, jag förstod tidvis det mesta, men ibland var jag helt borttappad, skulle det inte ha varit för mina otroligt trevliga och hjälpsamma klasskompisar och lärare skulle jag ha gett upp direkt. Jag lärde snabbt känna många i klassen och snart babblade jag på finska, mer eller mindre rätt, men tidvis förståeligt.



Min konstklass är väldigt stor, ca 35 pers, men alla är sällan på plats samtidigt. Men de som är i skolan är oftast de som satsar mest. Vissa dagar är det väldigt fritt, men andra dagar har vi 3 timmar teckning, målning, o.s.v. Jätteroligt!

Jag har hittat en verkligt nära vän här, Saara, hon bor också på internatet. Hon är finsk men pratar också jättebra engelska, så det är lätt att prata med henne. Vi började prata en massa och umgås på fritiden, så fort någon av oss hade inget att göra så  gick vi och knackade på varandras dörrar. På såna här nya ställen är det alltid skönt att ha en person att ty sig till.



Jag har också träffat min andra vänner här i Helsingfors; Astrid, Mädi, Tölö-människor i allmänhet, mina syskon o.s.v. Jag trivs verkligen här i Helsingfors, det känns som min hemmastad. I början längtade jag hem en massa,  men det har börjat gå över, ifall man längtar så ringer man mamma en stund.

- mamma <3

- utställning framför domkyrkan

Nu för bara 2 veckor sedan flyttade jag till en annan bostad, en lägenhet som också hör till skolan och finns 20 meter åt andra hållet. Det är en 3-rummare med stort kök, vardagsrum och bastu. Än så länge bor jag själv där, men snart flyttar en till tjejj in, synd nog är det inte min kompis Saara. Det finns två stora sovrum och ett litet, och det lilla är väldigt litet. Jag kände efter 3 månader att det var dax att få tag på ett eget rum, så jag frågade efter ett på internatet med då fanns det bara lägenhetens rum lediga, vilket var ännu bättre. Jag är verkligen nöjd, det är bara det att lägenheten är lite kall än, värmesystemet håller på att ändras, så...

Det finns massor mer att berätta och ännu flera bilder att sätta upp, men det kommer...

Hoppas ni har det bra!
Kramar
//Snouf






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0